onsdag 17 december 2008

Endive är banne mig inte publikt....


..och det borde jag ha tänkt på innan.. Men, nu känns det i varje statistiskt säkerställt inför framtiden. Jag talar om den julinspirerade tre-rättersmenyn som jag lagade(med god hjälp från två kollegor) under helgen. Jag fattar inte hur jag tänkte när jag satte endive på menyn, eller jag kommer ju ihåg hur jag tänkte; jag ville egentligen använda mig av fänkål, men för att själva formatet på grönsakerna skulle passa storleken på tallriken så fick det bli endive. Dom glada studenterna sköljde dessutom ner det hela med Bäska droppar, vilket inte gjorde varken den bittra smaken eller min egen bitterhet mindre framträdande. Marinaden/såsen blev dock lyckad, den har jag i och för sig lagat förut. Jag kokar en skaldjursolja på räkor, tomatpuré, saffran och lite andra kryddor som jag mixar med apelsinjuicekoncentrat(mat från grunden/rena råvaor..nja..), syrar upp med pressad citron och smakar av med salt och vitpeppar.
Ambitionen att servera för servitörerna greppvänliga grönsaker lyckades och det var roligt att skära så mycket grönsaker för hand. Jag gillar verkligen att hacka och skära. Och tur är väl det.. Grönsakerna jag använde var persiljerot, blålila och gula morötter och purjolök. Att dom var kryddrostade innebar att dom fick en touch av stött kummin, lite kardemumma, timjan och salt/peppar såklart. Jag överdrev inte kryddningen, hade det ångat kryddaromer ur öronen när man åt hade det inte varit så gott. Istället för ryggbiff hade grossisten skickat entrecôte, vilken var av enastående kvalitet men just för helstekning och fatservering hade jag gärna sluppit den stora fettblobban i mitten.
Jag tror att jag skrev att efterrätten skulle vara creme brülée i förra inlägget vilket aldrig var tanken. Det var creme caramel jag menade. En smidig rätt att göra många av, och dom glöggmarinerade bären blev lyckade till. Det är dom som är på bilden, Det är alltid lika roligt när man planerat och förberett en meny i flera dagar och sedan får se 200 (nästan) likadana tallrikar samtidigt.
Det här var den tredje stora middagen på Nationen och nu börjar erfarenhetsbanken kännas riktigt gedigen, man får med sig någonting varje gång. Nästa gång blir det ännu fler aspekter att ta hänsyn och förhoppningsvis en bättre meny. "Publik" kommer att vara ett ledord.

2 kommentarer:

Anna sa...

200 tallrikar!
Jag tyckte jag gjorde många när jag grejjade med 27 förätter på Wermlandskellarn.=)

Jag tycker också att det är kul att skära och hacka grönsaker. Det är avstressande på nått sätt. Man vet att man ska stå där ett tag=)
Och jag som inte jobbat så länge märker att jag blir bättre på skär och hack teknik också.

Nickekock sa...

Håller med. Meditativt är vad det är....